Multireligiösa almanackan firar 20 år och är mer relevant än någonsin
Sensus har givit ut Multireligiösa almanackan varje år sedan 2004. Det betyder att almanackan nu firar 20 år. Det är vi mycket stolta över. Syftet, då som nu, är att väcka nyfikenhet och öka förståelsen för olika sätt att tänka, tro och leva i dagens Sverige.
Denna nyfikenhet och vilja att förstå andra perspektiv är till stor del vad folkbildning handlar om och kanske är det viktigare än någonsin idag. Vi lever i en orolig tid. När polarisering mellan olika grupper ökar i samhället, när fasansfulla krig pågår i världen och när vi befinner oss mitt i en eskalerande klimatkris, då behövs initiativ som för människor med olika livsåskådningarnärmare varandra, som ger oss möjlighet att upptäcka likheter och att se olikheter som en tillgång. Initiativ som odlar tillit och skapar gemensamma plattformar för att arbeta för ett gott samhälle. Vi delar alla ansvaret för att denna värld ska vara en rättvis och hållbar plats för alla.
Genom att skapa gränsöverskridande mötesplatser inom det interreligiösa området har Sensus länge bidragit till att olika sätt att tro och tänka ska vara en resurs i samhället. På sensus.se kan du läsa mer om en rad exempel på detta arbete.
Det brukar sägas att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder. Samtidigt är det ett av de mest mångreligiösa. Det är detta Sverige Multireligiösa almanackan vill ge en bild av. Här får du som läsare möjlighet att uppleva de vardagsnära sidorna samtidigt som du får glimtar av det allra heligaste i religionerna i dagens Sverige.
Almanackan är dels en väggkalender där över 120 högtider presenteras. Den visar när de infaller och förklarar varför de firas. Traditionella svenska högtider som midsommar, jul och påsk finns sida vid sida med buddhadagen, chanukka och eid. I almanackan finns även en faktadel med grundläggande information om sex världsreligioner.
Efterhand har almanackan utvecklats till att även innehålla fördjupade reportage och intervjuer med människor med olika tro och med olika bakgrunder. Genom åren har vi bland annat fått besöka allt från mediterande buddhistmunkar och muslimer på retreat till hinduer som kastar färg på varandra under holi. I årets almanacka möter vi Fader Misha Jaksic under en påsknattsgudstjänst i en serbisk-ortodox kyrka i Göteborg och Susheel Kaur, som kom i kontakt med sikhismen i samband med ett ungdomsläger i Malaysia.
– Sikhismen gjorde ett väldigt starkt intryck på mig. Jag ville gå rakryggad, bära min turban med stolthet och vara en inspiration för unga kvinnor, säger Susheel.
I dessa reportage blir det ofta tydligt hur högtider skapar mening och sammanhang, hur viktig gemenskapen med andra troende är.
Almanackan används ofta i skolor och på arbetsplatser som inspirationskälla till samtal om kultur och religion. Med almanackan som stöd kan läraren uppmärksamma högtider som firas, diskutera likheter och skillnader och föra en diskussion utifrån elevernas egna erfarenheter. Artiklarna kan användas för diskussioner kring kultur, tro och identitet, men också hur människor uttrycker och förhåller sig till sina traditioner och högtider.
En gymnasieläsare berättar om sin relation till almanackan i undervisningen:
Jag är helt såld på almanackan och förstår inte hur religionslärare klarar sig utan den. I en mångkulturell och inkluderande religionsundervisning är den multireligiösa almanackan ett av mina viktigaste pedagogiska hjälpmedel. Den gör det lätt att väva in alla världsreligioners högtider i undervisningen, och eleverna känner sig sedda och bekräftade när deras högtider uppmärksammas. Almanackan lockar också med sina härliga, glada bilder och fokus ligger på det vackra i religionerna.
– Gymnasielärare