Vi ser på AI som ett verktyg som har potential att ge alla våra medarbetare – oavsett roll och funktion – superkrafter. Och det är denna kraftfulla länk mellan profession och AI-stöd som vi fortsatt framåt behöver lägga tid och resurser på att möjliggöra och utveckla.

En kraftfull motor i vår fortsatta utvecklingsresa

AI rätt använt är och blir en kraftfull motor i Sensus fortsatta digitaliserings- och utvecklingsresa. Med direkt tillgång till experthjälp, bollplank och anpassad kompetensutveckling finns alla möjligheter till fortsatt hög utvecklingstakt.

"Och hela tiden, sakta men säkert, lär vi oss själva AI-hantverket: den kreativa och handgripliga processen som i dess enklaste form handlar om att formulera frågor och värdera svar."

På organisationsnivå automatiserar vi allt mer med hjälp av AI – från rapportframtagning till analysunderlag och IT-stöd. Även inom mer oväntade områden för en ideell organisation – som stödprogrammering, utveckling av ”självgående AI-system” och applikationsutveckling – har vi kunnat ta stora kliv framåt tack vare generativ AI.

Och hela tiden, sakta men säkert, lär vi oss själva AI-hantverket – processen som i dess enklaste form handlar om att formulera frågor och värdera svar, och i sin mer komplexa skepnad handlar om systemintegration, dataflöden och förståelse kring AI-bias och integritetsfrågor. Vi bygger kontinuerligt upp en slags ryggradserfarenhet och lär oss navigera mellan alla de olika typer av AI-möjligheter som finns och görs tillgängliga för oss.

"Men det handlar inte bara om att göra saker snabbare eller mer effektivt – det handlar också om att göra dem bättre."

Under 2024 nådde vi en punkt där vi inom det digitala plötsligt kunde gå från idé till användbart koncept på väldigt kort tid; någon uttrycker ett digitalt behov, och kort därefter kan vi med hjälp av AI ha en prototyp på plats. Det är ett lyxigt utgångsläge att fortsätta iterera utifrån.

Samtidigt är tekniken aldrig bara teknik; den bär med sig en uppsjö av andra saker, som nya normer, nya frågor och sätter spår i hur vi formar saker som samarbeten, organisering, resursallokering. AI-utvecklingen är lika mycket en existentiell fråga som en praktisk.

Men det handlar inte bara om att göra saker snabbare eller mer effektivt – det handlar också om att göra dem bättre. Hittills har vi mest utvecklat och implementerat AI-verktyg kopplat till IT, kompetensutveckling, kommunikation och administration. Nu behöver vi fortsätta utforskandet, involvera fler delar av verksamheten, skapa engagemang hos fler kollegor och ständigt lära av utfallet. Och se att det faktiskt blir bättre.

Ev av de motioner som inkom till kyrkomötet handlade om folkbildning, en motion som bifölls. Kyrkomötet beslutade att uppdra åt kyrkostyrelsen att utforma en nationell strategi med syftet att stärka samverkan mellan Svenska kyrkan och Sensus.  

Detta är så glädjande, utbrister ledamoten Birgitta Axelsson Edström från Växjö stift och Öppen Kyrka, som står bakom motionen. Nu väntar en spännande tid med kreativt och utvecklande arbete för en levande folkbildning, en fungerande demokrati och hållbara människor, samt för en ökad synlighet för kyrkan i det offentliga rummet. 

Även för Sensus är detta ett glädjande besked inför framtiden. Med en nationell strategi från Svenska kyrkans håll kommer fler samverkansmöjligheter att kunna tas tillvara framåt. 

– Det är väldigt bra och roligt att Svenska kyrkan så tydligt ser värdet med folkbildningen, det förpliktigar. Nu blir det viktigt för oss i Sensus att fortsätta utveckla det arbete vi redan gör tillsammans med Svenska kyrkan på alla nivåer, men också att vara mycket lyhörda för vilka behov som finns och leverera efter det, säger Bodil Larsson Frånlund, regionchef i Sensus Svealand.  

Kort sammanfattning av motionen

I motionen beskrivs folkbildningen som en omistlig del av ett fungerande civilsamhälle som är lika viktig nu som den var för hundra år sedan. Närvaron av bildande infrastruktur i samhället och tillgången till mötesplatser där olika människor, traditioner och kulturer i bred bemärkelse kan mötas är nödvändiga förutsättningar för demokratins fortsatta överlevnad. Motionärerna föreslog att det utformas en nationell strategi med syftet att stärka samverkan mellan Svenska kyrkan och Sensus, det studieförbund som har Svenska kyrkan som sin största medlemsorganisation.

I ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle är insatser för samexistens och fred alltid av yttersta vikt. Genom Sensus interreligiösa samarbeten med trossamfund och andra organisationer strävar vi efter att skapa mötesplatser och verksamhet som främjar samexistens och bidrar till ett mer tolerant och öppet samhälle.  

Sensus arbete vilar på att bygga trygga, respektfulla, hållbara och långsiktiga relationer mellan människor med olika livsåskådningar och religioner. Detta gör vi bland annat genom att erbjuda forum, nätverk och mötesplatser på lika villkor. På detta sätt blir Sensus en central och neutral mellanrumsaktör inom det interreligiösa området.

Att få träffa andra unga med annan tro har fått mig att inse hur lika vi är snarare än olika, berättar en av deltagarna i initiativet Interkulturell mötesplats.

Under 2024 har vi arbetat med olika former av interreligiösa mötesplatser och verksamheter över hela landet. Några av de interreligiösa initiativ vi särskilt fokuserat på är:

• Tro på Järva – ett samarbete med olika interreligiösa råd och trossamfund där Sensus är en av huvudaktörerna. Under 2024 arrangerade vi ett interreligiöst tält tillsammans med representanter från olika religioner för att främja och visa på fred och inkludering i linje med FN:s globala mål. Tältet blev en arena för mingel, samtal och lekar med interreligiösa inslag.
  

• Interreligiösa praktikerdagarna – där Sensus skapar mötesplatser för deltagare från olika sammanhang, organisationer och kompetensområden. Deltagarna kan tillsammans utforska möjligheter till framtida samarbeten, dela erfarenheter, fördjupa sina kunskaper och hitta nätverk där man kan samla kraft och resurser vid samhällsinsatser.
  

• Interkulturell mötesplats – en återkommande mötesplats i samarbete med Sigtunastiftelsen. Unga vuxna från religiöst förankrade organisationer i Sverige får här möjlighet att mötas varje termin. Sensus processleder träffarna, som sker på Sigtunastiftelsen. Syftet är att stärka deltagarnas identitet och självkännedom, erbjuda verktyg för fortsatt engagemang samt möjliggöra relationer och nätverk med unga från andra religiösa traditioner.

Kursen i processledarskap har erbjudits Sensus medarbetare sedan 2015, målet är att öka kompetensen internt när det kommer till att leda pedagogiska processer och att kunna facilitera till exempel förändrings- och utvecklingsprocesser i samarbete med medlemsorganisationer, samarbetspartners, men även vår egen organisation.

– Det är lätt att tänka att processledarskap är en kompetens som behövs när du ska leda en process. Men genom att ha gått en sådan här kurs får du också verktyg som kan användas när du är del av en process, säger Linnéa Lundblom, som ledde kursen tillsammans med Katharina Persson och Urban Hermansson.

Alla tre jobbar som verksamhetsutvecklare inom Sensus.

– Vi befinner oss hela tiden i så många processer såväl internt som externt tillsammans med våra medlemsorganisationer, samarbetspartners och deltagare. Att ha kompetens och hela tiden träna oss i hur vi kan bidra för att dessa processer ska bli så bra som möjligt känns oerhört viktigt. Det är också en styrka att vi har ett gemensamt språk och utgår från samma förhållningssätt så att vi har möjlighet att utbyta erfarenheter och fortsätta att utvecklas tillsammans, säger Katharina.

Var i en process är det läge att fira?

Dagarna bjöd på föreläsningsinslag, övningar, samtals- och reflexionstillfällen och arbete med konkreta praktikfall. Det brainstormades, pratades om kroppen i rummet kopplat till makt och det funderades; vad är egentligen skillnaden mellan ett projekt och en process? Hur får man till den där delaktigheten man vill åt, och var i processen är det läge att fira?

– Det har varit lärorika dagar, mycket har varit nytt för mig. Främst tar jag med mig mina kollegors inspel och kloka frågor, nyfikenheten och interaktionen, säger Sami Alrefai, koordinator i Västra Sverige.

– Alla har verkligen bjudit på sig själva och bidragit. Det bästa med kursen har varit det som har skett i mellanrummen, alla skratt och öppenheten. Men även platsen, jag mår bra av att ha naturen nära. Alla löv, färgerna och utsikten, säger Lina Alsterlund, verksamhetsutvecklare i Västra Sverige.

När kunskap sätter sig i kroppen

Fokus i kursen har legat både på rollen som processledare och konkreta metoder användbara i processledarskapet. Hur Sensus processleder; att lära och utvecklas tillsammans, vår metodik och att alla människor är unika och har lika värde har genomsyrat kursen.

– Det händer något med oss när vi delar tillsammans under flera dagar. Vi knyter band, delar erfarenheter, fördjupar kunskaper genom reflektion tillsammans. Det blir djupinlärning, den sätter sig i kroppen. Också för mig. Jag får syn på min egen kunskap, som utvecklas vidare. Dessutom hade vi väldigt roligt tillsammans. I år prövade vi att arbeta med impro-övningar som del av lärandet. Det uppskattade jag, säger Urban.